Jag är off, så jävla off.
Måste hitta nåt att fokusera på, nåt för mig. Så att man slipper älta, tänka.
Nåt som får mig att känna mig starkare, värd.
Vet inte vad bara.
Tänkte jag skulle låta träningen bli min oas ett tag men har ju inte mått bra.
Måste hitta nåt snart.
Känns liksom inte riktigt hållbart det här...
 

Acceptans?
Är det, det jag måste hitta?
Låta mig själv vara, inse att det kanske är så här det ska vara för mig.
Men vem fan vill sluta hoppas på mer samtidigt som det faktiskt är det där hoppet om mer som hela tiden gör att man blir besviken.
Kanske om man bara låter sig själv acceptera, kanske man då slutar jämföra, avundas och sörja.
Kanske om man bara hittar acceptans för vem och hur man är.
Kanske man helt enkelt bara ska sluta hoppas på mer...

Men vem fan vill det?

Mår fortfarande illa som ett as!
Fattar inte grejen (nej, det är inte vad ni tror) vaknar illamående och mår fan illa hela dan.
Skit jobbitgt är det.
Måste ju fan lägga sig snart.
Hade lovat Catrin ett biobesök i fredags eftermiddag och så vart det. Trots illamående, gick omkring och små rapade hela tiden. Svängde in på apoteket investerade i samarin, och resorb har typ fått vätskebrist ju och en sak till vilket gör att jag veta att det inte är det där andra =) hahaha!
Vi såg Shutter Island men jag vet inte...
Den var bra men Catrin tog hela filmen i typ första scenen så man kan väl kanske säga att den var lite förutsägbar, och låång.
Eller jo, den var bra men inte så bra som man trodde den skulle vara.
Får OOO:n av fem möjliga.

Idag har jag legat till sängs exakt hela dagen. Börjar känna mig lite små seg, har sovit och kollat på film om vart annat.
Nu är det fan dags för en fet dusch!
Förr helgen så var man ju lite slirig och flöratde tydligen hej vilt med nån 23-åring som nu sitter och ringer, hahha.
Vette fan men lamkött kanske inte är en så dum idé ändå. Jag menar man är ju bevis på att äldre karlar inte behöver ha alla hemma kanske dags att prova nåt annat...
Nää, grabbar är det last thing on my mind just nu.
Fett less på detta jävla illamående, har inte spytt sen natten till torsdag men ändå mår jag så jävla illa!!!
Hoppas ni får en nice saturday night folks.

Peace!

Ja, jag tog mig ju i ragen och bestämde mig för att gå till jobbet ändå. Hade inte känt av nåt illamående eller nåt, okej jag hade ju inte käkat nåt än men tänkte att jag skulle gå hemifrån tidigare och köpa lite yoghurt på vägen till jobbet...
Så jag tar med mig Tiger ut i snön för att rasta han en snabbis innan det var dags att dra.
Väl uppe igen så upptäcker jag att jag inte har några nycklar med mig.
Bara mobilen som tur är har ju grannen extra nycklar, knackar på men ingen öppnar.
Ringer hennes mobl och hon är på väg på bio i stan!
Fuck!!!
Klockan är nu kvart över fem, jag är hungrig som ett as, har inget koppel på Tiger och inga hem nycklar.
Så det var bara att hoppa på bussen till Stureplan med Tiger innan för jackan och in på Nordiskacompaniet där grannen lämnat in sina hemnycklar åt mig.
Fy faaaan!!!

Why me?!?

Ja, ja kom ju hem iallafall och sen ut i snöstormen igen för att få tag på den jävla filen.

Det är allt jag har att såga om natten, FY faaaan!!
Jobbade kväll igår och gick förbi Lina på vägen hem där käkade jag en nachos tallrik (onödigt i know) och på jobbet hade jag och Anna trycky i oss rätt rikligt med godis.
Any who, när Lina slutade deog vi hem till mig för lite myspys och då kände jag det.
Började som en vag känsla av uppblåsthet och övergick i ett genuit illamåend.
-Äh, jag måste nog spy sa jag till Lina och sen var det igång.
Fyy faaan!!!
Började spy vid halv tolv och det tog aldrig slut.
Sprang fram och tillbaka till badrumet hela natten.
Det lade sig lite vid tre och då var jag modig nog att dricka vatten, det skulle jag ju inte ha gjort!
Då kom det igen. LÅg på soffan och fyllde en slask hink till bredden.
Till sist gjorde det så jävla ont i magen att jag trodde det var akuten nästa.
Åtta på morgonen slockande jag på soffan.
Fy faaan!!!
Nu är jag hungrig som ett as!
Känns som jag gått ett mag pass på gymet värsta träningsvärken.
Så nu då?
Do i dare to eat?

Peace!

I lördags började T att måla om min fina fondvägg. Hade ju målat den själv tidigare och ja, det vart väl inte helt perfekt. Lite fläckigt och dant men no more nu har T styrt upp och väggen är super nice!
Med min nya(gamla) numera snygga fondvägg fick jag fart ska ni veta och nu är det även om möblerat men...
Vet inte riktigt vad jag känner inför om möbleringen bara. (Också ett jävla lyxproblem egentligen)
Det är mysigt, känns större och luftigare men det är ju det här med teven.
Nej, jag har ingen nice platt teve jag har en fet teve, den är fin, funkar utmärkt men den är tjock.
Så hur är det egentligen med det här och teve apparater.
Måste soffan stå mittemot teven?
För att det ska funka hos mig måste jag ha en ny tevebänk för den jag har nu är för lång för att ha där teven måste stå för att hamna mittemot soffan.
Krångligt?
Hell yeh!







Kan man ha det så här?
Iallafall för ett tag, bara tills jag vunnit på lotto och har råd med en platt teve.
Blir lite konstigt om man är två och ska kolla på film eller nåt men inte så farligt.
Äh, får väl testa ett par dagar. Kanske lura hit nån vän för smakråd eller helt enkelt kolla efter en tvbänk med hjul så att teven kan stå mittemot soffan.
Tycker ju att det är rätt mysigt så här ju.

My wish list!
Dammsugare
Sofa med divan
Platt teve

Bara så ni vet..=)

Totalt uppslukad av ångest.
Beror förmodligen på en hel del saker.
Alkoholen for one, du som tycks vara överallt, jag som sätter mig i situationer jag egentligen inte pallar vara i. Som värsta masokisten så destruktivt. 
Tårarna rinner och ångesten pockar på men ändå är jag där?
Den brutala sanningen är ju att jag fixar det inte!
Så no more nu.
Inget mer själaplågeri, måste sluta att göra illa mig själv. Det är ju inte ni som gör det, det är ju jag själv som gör det mot mig.
Sen sitter man här och bara mår skit..igen.
Imorgon ska jag träna, jag bara måste. Man mår ju bättre av det, känner sig starkare, självsäkrare.
Måste, bara måste ta hand om mig ingen annan kommer att göra det, bara jag.
Är man ensam så är man, man måste bara godta fakta. Sluta kämpa emot faktum.
All I got is me och tar jag inte hand om mig så har jag inte mig längre.
Om bara den här jävla ångesten och värken i hjärtat kunde försvinna.
Men hur ska den kunna det när jag hela tiden letar upp den?
Måste sluta söka upp den, släppa allt som bidrar till den och bara andas.
Jag behöver ju inte se det men jag tittar ju!
Det är sååå twisted.
Fan, okej det suger men samtidigt är det ju var det är. Jag kan inte förändra det hur gärna jag än vill så är det ju vad det är.
Men jag kan bestämma mig för att låta det vara, för att inte låta det ta mig ifrån mig.
På det sättet kan jag ju förändra, inte situationen men hur situationen ska få påverka mig.

Äh, imorgon blir det gymet, så är det bara!
Heartache eller inte.

Peace!

Bakis!!
Ha, ha
Brukar inte bli så full. Eller vet ju inte om jag var så full, okej full var jag ju men kändes inte som att jag var så full som jag måste ha vart.
Jupp, you guessed it Oumi kalvade!
Har fan inte hukat över en toalett på grund av fylla sen jag var fjorton(okej, tjugo reds. anmärkningar) känns det som.
Men det var rätt skönt. Sängen snurrade bra där ett tag men det lade sig efter att jag kastat upp Maestros pizza jag klämde i mig på vägen hem.
Hade en jävligt nice kväll igår. Skulle bara möta upp S och två killkompisar på en bärs, den ena kände jag inte var lite av en blinddejt som S och Valle tyckte var a match made in heaven.
Men jag vet inte...
Han var cool och schysst och vi hade skit kul men känns som om det räcker liksom, not for me med andra ord.
Fast det känns bra, vill nog inte ha någon for me just nu.
Jag vill vara for me just nu.
Men kul var det, hamnade på Chaplin's bar, okej vi var väl äldst på stället men det är ju skit samma vi dansade, klämde in lite kareooke (stavas det så?) och hade as kul.
Vid fem trillade jag ner i sängen helt slut!

Nää, ska nog krypa ner igen och kolla på nån film eller serie.
Finns ju såå många bra serier just nu. Blir ju fan stressad vilken ska man följa?
Jag och mina I-lands problem.

Som vanligt ska jag ju säga att jag inte ska sitta här och spela Allan du dyker ännu upp i mina tankar men det beror nog också rätt mycket på att jag inte har nåt annat att grubbla på.

Peace!

Älskar den här scenen. Det är från MTV's serie Taking the stage.
Bra serie faktiskt.
Här har ialllafall Tyler och Jasmin gjort slut då han kysst en annan tjej.
Men det är Jasmin Tyler vill vara med och det visar han geonom att överaska henne på hennes födelsedagfest som hon har på en Rollerskate rink.

Kolla!

Hade ju tänkt att man kanske skulle kunna ha det som något slags mål eftersom att skriva verkligen hjälper ibland.
Men känner mig ju bara tom och vad skriver man då?
Har inte känns så under hela dagen. Det kom nu så här på kvällen(ja, jag tycker att det är kväll när klockan är runt tolv) det var nu det slog till, tomheten.
Hemma är det typ just nu allt utom tomt egentligen, i sängen ligger just nu Mysan, Tiger och Alba så tomt är det ju inte men ändå...
Så tomt.
Vet inte vad det är, eller jo, det vet jag ju...
Fast det är inte du, det är den du var men du är nu någon annan och den jag saknar tycks inte finnas längre.
Så vad kan man göra annat än just deal with it?
Så det är det jag gör.
I'm dealiing.

Imorrn ska jag iallafall börja min nya grej. Kallas för balsam metoden. (se här)
No more schampo helt enkelt.
Nasty tänker ni nu, kanske men läst på om det och det prisas fett. Speciellt för oss curley girls.
Det är nämligen så att rätt balsam gör precis lika rent som ett schampo dock utan torka ut håret. Läst massor om det och tror att det funka även för mig.
Man väljer ett balsam utan alla skadliga och uttorkade ingredienser (skrivit en lista på dom) och en inpackning.
Sen är man good to go, får väl se om det blir nån skillnad på mina nu rätt uttorkade lockar.
So there you go, det är sånt jag ser som mål just nu, det är detta jag ser fram emot. Att se om det blir nån skillnad på mina lockar. 
Tragiskt?
Perhaps but at least it keeps me busy (ett tag iaf) måste sutti och läst om det nån timma iallafall utan en tanke på allt runt omkring.

Nää, nu ska jag se om jag hittar nån bra film att sega till här i sängen.
Handlar återigen om att slippa tänka.
Längtar efter att få träffa dig Lina, se till att bli frisk nu. Du är i mina tankar.

Vad är det med alla?
Ska ni låta lite (okej, mycket) snö stoppa er!
Jag vill ut (tror jag)!
Okej, vet som vanligt inte vad jag vill men ruttnar av tristess just nu. Vill typ ut men vart? Med vem? I kylan?
För det är kallt förjävlig, jävla kallt är vad det är.
Men har vart hemma hela helgen ju börjar kännas lite segt.
Var bjuden till Ö-malm på en bira...
Men det känns lite långt och okej, kallt.
Men va fan då orka glo på teve en hel helg och själv by the way.
Usch men jag antar att det kanske inte blir mycket roligare helg än så här.
Beror på om Aydin och dom kommer iväg till Katten(också ett jävla skit hak) och hämtar mig på vägen.
Annars? Ja, då får det väl bli Förhandlaren på femma om ett tag, sett den hur många gånger som helst. Fett bra film men kan ju fan varenda replik.

Äh, jobbar imorrn så de kanske är lika bra att sitta här, peta navelludd och dubba Samuel.L Jackson.

Efter ett långt snack med min lillebrorsa känner jag mig nu as pepp.
Alltså jag vet ju dom här grejerna vi snackat om men var så skönt med feedback.
Så nu jävlar!
Känns bra just nu, måste ta tag i det här. Inte sopa det under mattan,okej det har jag väl inte direkt gjort heller.
Jag låter dom prata, det spelar ingen roll.
Jag säger ju alltid att jag ska släppa saker och ting men nu tänker jag göra mitt yttersta för att hålla det också.
I'm gonna do me!

Jag vet att jag har försummat många av er men tro inte att detta innebär att ni inte är viktiga, för det är ni. Super viktiga och jag ska visa er det mer så att ni inte behöver tveka.
Jag vill vara en bra vän, inte ta för givet.
Jag känner mig så upprymd nu att jag typ vill fira er,hahaha.

Förlåt, förlåt för hur hopplös jag kan vara. För hur jag vet hur jag snöar in och jag kan förstå att ni frågat er själva: Är han så viktig att hon glömmer oss?
Och svaret är NEJ!! Det är han inte, men jag har trott och kanske velat tro att han var det. Jag har kanske önskat att han var viktig.
Så förlåt!

Och sen tack!
Tack för att ni står kvar.

Så here it goes:
Sandra, tack för att du alltid, alltid svarar. Tack för att du alltid oavsett var du är eller vad du gör eller vem du är med finns där, lyssnar, tröstar och är redo att sparka ner vem fan som helst.
Catrin, tack för att du vågar vara brutalt hård, rak och ärlig mot mig. Att du säger Oumi stopp! Att du tröstar och för att du på riktigt tycks beröras av hur jag mår. Det betyder så mycket och jag hoppas att du vet att du berör mig. Att du är så otroligt viktig.
Sabina, Syster Sabina. Tack för att du trots att vi är så olika alltid också finns där. Att du orkar med mina infall och ångest attacker och för att du på riktigt tycks tycka att jag är en väldigt fin människa och ständigt påminner mig om det. Du verkar genuint tycka att jag deserve the best och det värmer mig.
Katja, tack för att du trots dina egna dilemman och sorger ändå tycks ha plats även för mina. Att du trots sporadisk kontakt alltid står redo för mig i kris och som uppriktigt kallar mig vacker när jag känner mig som fulast.
Demba, älskade lillebror var vore jag utan dig i mitt liv? Borde kanske inte tacka dig utan mamma för denna underbara gåva som är du. Tack!
Nu är det dags för mig att vara allt det här för er.

Peace!

Okej dom som har hängt med lite vet ju att my love life is to shit.
Men inte mina grannars...
Okej, jag vet vad ni tänker, gu va ego hon är!
Men det är jag inte (okej, lite) jag unnar dom det. Sanningen är väl att jag också vill vara en del av ett sånt där äckligt lyckligt par men så är ju nu inte fallet och jag vill inte se det.



Den här lappen hängde på hennes ytterdörr förra veckan...
Låt oss ta en närmare titt.




Okej, ni är kära,va gulligt då!
Äh, en gång är ingen gång tänkte jag och lät lappen sitta kvar.

Men så idag när jag kom hem från psykologen, yes you heard me psykologen, helt slut, förkyld och allmänt demripmerad då sitter den här på dörren.



På riktigt!!
Och eftersom att allt handlar om MIG börjar jag tro att detta görs med flit.

Funderar på att sätta en lapp på min dörr också.

Om marken bara kunde öppna sig under mig och sluka mig.
Om jag bara kunde få försvinna.
Orkar fan inte må så här, så ont i bröstet.
Ångest.
Fattar inte varför egentligen. Vad är det jag kämpar med?
Vill jag verkligen så gärna?
Tror jag bara att jag vill i brist på annat? I brist på sällskap, är det därför det svider så jävligt?
Jag menar på riktigt vad är du att kämpa för?

Det är fan inte du!
Det är jag och min ångest har förmodligen inte ett piss med dig att göra egentligen.
Men fan så jag saknar...

Och alla dessa jävla tecken över allt gör mig fan galen!!
Namn och påminnelser över allt!!
Om allt bara kunde försvinna...

I fredags satt jag hemma själv var hur hängig och snorig som helst.
Löradgen tog jag mig ut, mest för Tigers skull för att han skulle få hänga lite med sina egna.
Så vi tog oss till hundfiket och hängde lite.

Där hittade jag en ubersöt fyra månaders chihuahua, Pacino hette han.





På kvällen kikade Jonathan förbi med pizza, ost och vin.
Det var trevligt med lite sällskap trots att jag fick kolla på melodifestivalen. Shit vad det har ätits säger jag bara.
Men det var skönt med lite sällskap, hann inte tänka så mycket då.


Jonathan myser i soffan.

Men fan vad snorig man vart sen då, satt och nös hela kvällen!
Söndagen har spenderats i Blackan hos Katja. i hyrde film, fixade käk och kollade på alla hennes smycken.
Hon är ju så duktig!
Fick med mig två par jätte fina örhängen hem också.


Fina Katja, Maya och Tiger.



Nu är det snart to bed. Imorrn kommer Eva-Lotta på fika vid ett och sen är det off to work.
Ibland så undrar jag varför jag lägger så stor vikt vid vissa saker och människor. Jag har underbara människor i mitt liv som tycker om mig.
Ändå är jag där och kastar pärlor åt svin...igen.


Okej, still hurts men vad fan ska man göra liksom?

Fan vad jag ska nysa då!
Känner mig pigg men förkyld =(
Vaknade imorse och allt hopp om att våren var på intåg släcktes abrupt. Ute låg nämligen ett tjockt täcke av
ny fallen snö, so there you go getting your hopes up.
Idag har jag iallafall bestämt mig för att stor städa och är half way there, har dammsugit och nu bara moppningen kvar.
Så med snoret rinnande ska jag nu poppa på lite musik och bli klar.
Vad som händer ikväll återstår att se.
Jonathan ringde och frestade med en flaska vin och lite ost.
Men vi får se.

Vaknade kvart över åtta imorse och skulle vart på jobbet åtta. Ringde och sa att jag var sen men skulle lägga på ett kol.
Tänkte att jag bara skulle blunda en minut till innan jag klev upp ur min varma säng. Vaknade kvart över nio med en tjockhals och täppt näsa.
Kört!
Resten av dagen spenderades i sängen. Först vid nio på kvällen tog jag mig till Ica för lite förtäring, vart en fryspizza.
Jag kan ju lugnt säga att känslorna av värdelösehet, ångest och ensamhet förstärktes avsevärt när jag promenerade till Ica i mjukisbyxor, ont i halsen och täppt i näsan. På fridhemsplan vimlade det nämligen av glada partypeople på väg ut och där gick jag med min fryspizza.
Ja, ja va fan man kan ju inte alltid vara på topp.
Men iallafall efter att ha sovit hela dagen börjar jag nu bli fett med uttråkad och inte fan är man trött heller ju.
Bara det inte håller i sig nu med ont i halsen och grejer, jag vill ju träna ju.

Tro fan att jag fått en vagel i ögat också!
Thanks exactly what i need!




P.s skrevs i fredags men publicerades inte av nån orsak.

Lillebrorsan på msn:

Va inne på nätet och kollade på en ny säng.
http://www.hastens.com/sv/Sangar/Kontinentala-sangar/Vividus/
Vividus av Hästen kostar: 541 900 kr Vad faaaannn får man till den? Ett Hus? En Lgh? En livslevande godnatt sagoläsare? En massör? En Hoe? Kanske en bil att köra hem sängen i?
En till fråga hur mycket kostar sängkläder till en säng för en halv mille?

Enda chansen att jag köper den är om det ligger 531 900 kr under madrassen.

Ha, ha Han är rolig han =)