Ungefär så här såg jag ut och kände mig när jag klev in på jobbet idag. Det var nämligen så att på vägen öppnade sig himlen och det med besked!
Dyngsur!!!
Skorna gick att vrida ur och byxbenen också. Fy fan.
Först försökte jag undvika alla vattenpölar på vägen men när jag kände att tårna flöt runt i mina tygskor gav jag upp och gav fan i det.
Just nu är mina skor fullproppade med papper och mina byxor hänger på tork bakom mig. Nej, jag sitter inte i trosor utan en för mig nästan främling (vi har ju setts på kontoret) lånade ut sina träningsbyxor till mig.
Tack!!
Det finns fortfarande medmänsklighet, jag som nästan gett upp.
Men det slutar inte där. Jag var ju barfota i mina skor och kommer ju att  bli tvungen att ta mig hem i ett par blöta skor vilket inte kan vara bra.
Men...
Då ställde Anna upp och gav mig sina strumpor! Vilket iallafall kommer att hjälpa lite.
Vilka underbara kollegor man har!
Love it!!

Tack Anna!!!! (ni hittar hennes blogg bland mina länkar)