My baby is back!!

Han är hemma nu min lilla Tiger.
Idag ska jag bara andas ut.

I morgon är det bio, flickan som lekte med elden med bästa vännen ever Cattis!
Tack för att du alltid står redo.
Det uppskattas högt ska du veta.


P.s Han t-shirt hänger på stolen bakom mig den luktar han och jag blundar...
Saknar, fast jag inte vill...

Mamma hoppas du sover gott. Tänker på dig lite mer än vanligt idag. =) Du är sååå saknad!


Peace to the street!

Om jag går och lägger mig..

Om jag går och lägger mig nu, då är dagen slut.
Om jag går och lägger mig nu, måste jag erkänna det faktum att du inte är här.
Om jag går och lägger mig nu, känns det som jag ger upp. Som om jag godtar att det här dagen kommer att sluta precis så här.
Om jag går och lägger mig nu, är idag slut och du har inte kommit hem.
Om jag går och lägger mig nu, somnar jag medans han är där och det gör ont.
Om jag går och lägger mig nu, kan inte idag bli bättre, förändras.
Om jag går och lägger mig nu, kan inte idag bli bättre än så här.
Om jag går och lägger mig nu, måste jag vakna till den här verkligheten imorgon.
Om jag går och lägger mig nu, kommer du inte att vara här imorgon.
Om jag går och lägger mig nu, kommer jag vakna till det faktum att du är försvunnen.
Om jag går och lägger mig nu, kommer han inte att ha ringt idag för idag kommer att var slut.
Om jag går och lägger mig nu, kommer mitt hjärta att brista och gå i tusen sargade bitar när jag vaknar imorgon och inser att igår försvann du och du är inte funnen än.

Så jag går inte och lägger mig.
Jag är för trött, jag orkar inte vakna immorgon och inse att idag faktiskt har hänt.
Så jag går inte och lägger mig.
Jag får ingen luft, jag kämpar emot tröttheten och jag håller mig vaken.
För jag orkar inte vakna till det här imorgon.

Jag orkar inte...

When a girl...

When a girl is guiet..
A million things are running in her mind.

When a girl is not arguing...
She is thinking deeply.

When a girl looks at you with eyes full of questions..
She is wondering how long you will be around.

When a girl answers: I'm fine after a few seconds...
She is not fine at all.

When a girl stares at you..
She is wondering why you are lying.

When a girl lays her head on your chest...
She is wishing you will be hers forever.

When a girl says ' I LOVE YOU'...
She meens it.

When a girl says i miss you...
No one in this world can miss you moore than that.



Find a guy...

Who calls you beautiful instead of hot.
Who calls you back when you hang up on him.
Who will stay awake just to watch you sleep.
Wait for the guy who kisses your forehead.
Who wants to show you off to the world when you are in your sweats.
Who holdes your hand in front of his friends.
Who is constantly reminding you how much you meen to him.
Who turns to his friends and says: That's her, that's the one!



I choose you...

Har haft en sisådär helg.
Den började as bra var ute me Syrran på ett release party för nån ur Inifnatemass på Scandic. Hade skit kul dansade och kännde mig tillfreds med klädval och sminkning. Var rätt nöjd med andra ord.
Fick dit K som kom och myste. Sen drog vi alla till East och efter det det obligatoriska fylle målet på Max och sen hem.
Hade en nice kväll.
Men du har stört mig resten av helgen!
Inte svarat och inte ringt gått på mina nerver med andra ord.
Så när du väl ringde imorse tänkte jag bara så Faaan heller!
Jag vill inte höra, vill inte veta. Vill bara inte. Haft en fet klump i magen hela dagen för vad du kan tänkas vilja säga mig.
Men Catrin fick mig att ta tjuren vid hornen och ringa upp.
Här har jag gått orolig, nervös, inte redo för att höra.
Och så säger du ingenting!!
Inget ont, inget gott.
Ingenting.
Så allt var tydligen bara som vanligt då...
Jag vet att bollen ligger hos mig.
Att det bästa vore att vara stark nog att säga: enough. Jag vill att du väljer mig.
Stark nog att säga: jag förtjänar att komma först, att bli vald, att vara nog.
Stark nog att säga nej, för mitt egna lilla hjärtas skull.
Men så kommer du där och ler...


Var ute med Tiger när han plötsligt bara försvann...



Ha, ha han matchar hösten.


Don't kiss me...



Shit vad jobbigt det här blev då.
Mycket vill ofta ha mer.
Första kvällen eller tja, dagen sen i fredags vi inte hörts.
Du har inte hört av dig, du är någon annastans....
Jag finner mig själv önska att du vore här. Men vet inte om det är för att du är du eller för att det var just du som var här när jag behövde det som mest.
Hoppar till varje gång telefonen ringer och blir lika lättad som jag blir besviken när det inte är du.
För om det vore du, vad skulle jag säga då?
Hur säger jag att jag inte vill lova.
Jag vill inte falla, jag ska inte falla, jag har inte fallit.
Hur ska jag säga kom hit och håll om mig utan att skrämma varken mig själv eller dig.
Hur ska man förklara att jag vill, jag vill, jag vill trots jag gör allt för att inte behöva.
Eller vill jag bara kanske att du ska vilja?
Är det det faktum att du ska vilja och bara för att du inte kan så vill jag desstu mer?
För ärligt talat.
Vill jag verkligen?
Med facit i hand...
Vill jag verkligen det här?


Om du nu bara kunde ringa någon gång så att jag kan få skita i att svara.
Skitstövel...

...

When I'm not near the boy I love,
I love the boy I'm near.


Så fan heller!

Tänkte på vägen hem från jobbet på kaoset jag hade att vänta. Har ju inte gjort annat än legat i sängen hela lördagen.
Såg framför mig pizza kartongerna, disken både i köket och i vardagsrummet. Sängen som var typ upp coh ner vänd lakanet låg fan till och med på golvet.
Men tänkte att jag tar det sen. Är sååå trött, skiter i hur det ser ut måste bara sova ett par timmar. Får bli på soffan i värsta fall.
Men...
Det var fixat!
Badrummet var sopat, handdukarna upphängda, pizza kartongerna borta, disken undan plockad och ta me fan om inte bordet är av torkat!
Mitt smink som jag lämnade utspritt i stressen i morse var ner packat i neccesären och lagd åt sidan med till och med läppglansen fint brevid.
Kläderna från golvet var upphängda över en stolsrygg och plädarna i soffan fint ihop vikta men framför allt sängen var bäddad!

Jävla skitstövel!!!
Jag ska inte bli kär... Så FAN heller!!

Nu ska jag sova...

Bara lycklig lite olycklig?

Tänk om det är så?
Att det bara är då jag mår bra. När allt inte står rätt till.
När jag är med någon jag vet att jag inte borde vara med. Någon som inte är för mig.
Nu sitter jag ju här med tok ångest, varför vet jag inte... eller vet jag?
Innerst inne vet jag kanske.
Ångest som in i faaan!!!
Ont i magen och bara allmän oros känsla över alltihop.
Trots att jag faktiskt visste, vet och inte ens tycker att han är nåt att ha.  Det är som att jag har ett behov av det som inte är bra för mig och jag vet ju redan innan jag gett mig in på det hur det kommer att sluta.
Men ändå är jag där. Övertygar mig själv att det är lugnt att jag inte kommer att fastna.
Men... jag fastnar.
Okej, missförstå mig rätt. Jag är inte kär, detta är inte mannen jag vill dela mitt liv med!
Han odräglig, bråkig, strulig, förmodligen lite olaglig, lite alkoholiserad, i (dock inte just nu) ett förhållande medmera.
Jag menar ni hör ju själva. Vad är detta?!?
Och ändå, ändå sitter jag här och har lite ångest inför tanken att vi inte kommer ses mer. Fast jag egentligen typ inte ens borde vilja ses mer.
Tror inte det är så mycket tanken på HAN.
Det är jag.

Men seriöst tänk om vi inte ses mer?
Blir jag ledsen då på riktigt eller inbillar jag mig att jag blir det för att jag bara kan vara lycklig lite olycklig?
Känns som jag kommer att bli lite ledsen på riktigt. Tycker ju om han lite på nåt sätt fast jag ändå inte gör det.
Han är fan inget att ha!!
Fuck him!!!
Men seriöst tänk om vi inte ses mer?

Men då återkommer vi ju bara till tidigare funderingar.
Ska man nöja sig med det man får när man vet vad man vill ha?





Should have, could have, would have..

Ja, så vad vart det nu av det här då?
Vet inte.
Trivs ju så bra med vad det är just nu. Jag kunde ha fortsatt så, bara varit där en stund.
Fast det är ingen bra idé.
Det vet jag.
Blir ju lätt att man fastnar.
Orkar jag göra det?
Man vet ju vad som händer sen...
Men vet man alltid det?
Hur kan man vara så bergsäker på det? Att det blir just så som det alltid blir.
För att det alltid tycks bli så?
Någongång måste det ju bli anorlunda. Jag säger inte att det är denna gång.
Men någongång måste det väl bara bli det annars är det ju ingen mening med det.
Kanske ska man bara lägga ner alltihop, jag vet inte.
Vill ju inte det trivs ju så bra just här, med dig.
Tricket är ju att nöja sig med att stanna just här.
Brukar sluta med att man vill mer än bara var just här.
Fast jag vet inte.
Vet bara att om du nu sa stopp, inte mer så skulle jag sakna dig.
Samtidigt som jag vet att det är bättre att stanna här om det nu inte kommer längre. Fast jag egentligen inte ens vet om jag vill komma längre men brukar ju bli så att man vill det efter ett tag.
Fast just nu trivs jag bra här. Med dig.

Förvirrande?

Gissa vad jag tycker...
Regnigt och jävligt är det också kom och värm mig.

Lite magknip..

Folk kan fan inte bete sig!
Mognad är tydligen inte något som händer alla genom åren.
Pinsamt beteende,riktigt pinsamt. But once again tar jag rollen som the bigger person och det gör jag med glädje.
Jag är uppriktigt sagt glad över att slippa. Sippa skit snacket och dramat.
Önskar bara att du kunde resonera likadant och skippa allt bull och bara låta mig vara precis som jag låter dig vara.
Skit i mig. Bry dig inte. För när du gör sånt här så visar du bara att du bryr dig och gör mig en tjänst och bry dig inte.
Nonchalera , glöm, kom över och släpp.
Nån ursäkt kommer du aldrig att få du är inte berättigad till en.
Har ju ta mig fan inte gjort dig ett piss!!
Om nån ska vara arg så är det jag och jag bryr mig inte, trust me.
Kom igen nu GROW THE FUCK UP!!

Det som retar mig lite är allt skit snack bara. Men jag får väl förlita mig på att folk vet bättre än att tro och lyssna på vad du säger.
Hoppas det iallafall...

In i duschen nu och sen läggdags!



Snart så...

Känner mig sååå mycket bättre idag.
Var hos Evalotta igår i Rosersberg och myste med Tiger.
Fick tok mycket sömn inatt. Somnade halv tolv igår och vaknad, ja halv tolv idag!
Antar att det var välbehövligt.
Blir ingen träning riktigt än. Pratade med el doctore idag och tipset var att ta det lite lugnt med tanke på torsdagen episode.
Får bli en promenad till jobbet idag.

Får inte bli kär, får bara inte!!!!
Orkar inte...
Ska inte bli det!




Ännu inte riktigt hundra..

Svimmade ju som tidigare nämnt i torsdags men känner mig ännu inte riktigt bra.
Vet inte varför. Tror att det är för att jag jämt blir så rädd när jag svimmar och tror att det kommer att hända igen.
Gick och lade mig igår med en klump i magen och lite ångest lämnade till och med en lampa tänd.
Det gör jag aldrig!
Älskar att sova när det är becksvart.
Men iallafall vaknade vid tre på natten av en mardröm, hjärtat slog i hundraåttio och jag tänkte nu svimmar jag.
Så gick upp och la mig på soffan. Satte på teven för lite verklighets känsla (tappar den när jag mår så där)och lyckades somna om.
Problemet är att jag liksom är så rädd för att tuppa av att jag nästan framkallar det.
Det sämsta man kan göra är ju att få panik och jag försöker att inte få det.
Men i huvet tänker jag bara: Shit jag kommer svimma, jag kommer svimma.
Jag måste lära mig att bara ta det. Svimmar jag så svimmar jag.
Det är skit jobbigt allt det här och det bidrar till sån dödsågest så ni anar inte.
Det här kommer att sitta i ett tag nu. Det vet jag och bara det ger mig ångest.
Kommer att vara nojig nu ett tag vara rädd.

Det är så jävla jobbigt och tär på mig som fan.
Jag vet ju att jag är sjuk liksom men brukar inte tänka på det så ofta men när sånt här händer så blir man påmind med råge och det är svårt att tänka på nåt annat....


Och så blev det svart...

Hade riktigt ont i magen igår. Det var ingen större fara på dagen, gick till och med och tränade.
Okej, sure jag körde ju inte gärnet och jag kände ju mensvärken.
Men sen hände nåt...
På eftermiddagen började det bli värre och vid sex när jag satt på jobbet var det rent utsagt olidligt.
Det var länge sen jag hade sån mensvärk ni vet när man blir tvungen att gå llite lätt framåtlutad.
Tog mig iallafall hem från jobbet. Fyrtiofem minuter tidigare på grund av smärtan.
Kom hem låg med varmvattensflaska och tog smärtstillande.
Framåt elva började jag känna  mig som en människa igen.
Gick ut med Tiger och släppte in en granne som var utelåst och plötsligt när vi stod i hissen blev allt bara svart.

Vaknade med en skräckslagen granne över mig som undrade om jag hade epilepsi(vilket jag inte har)
Jag hade svimmat och vart borta ett par minuter.
Vi att kvar där ett tag på hissgolvet och jag ringde min låsas morsa(vilket jag alltid gör när det händer nåt).
JAG HATAT ATT SVIMMA!!
Det är så förbannat obehagligt.
Rakt på huvet hade jag fallit också på hissgolvet.
Har en fet bula i pannan och ett svullet knä.
Kroppen känns som den har gått en rond mot Tyson him self. Det blir alltid så när jag svimmar. Man liksom spänner alla sina muskler och så får jag spasmer.
Jag drömmer konstigt, jag vet att jag är borta när jag svimmar. Det är som om jag försvinner in i mig själv och inte hittar ut. Jag vill ut ur mörkret men det går liksom inte och när paniken är som värst då vaknar jag.
När jag vaknar rinner svetten och varje gång frågar jag vad som hände fast jag vet att jag svimmat.
Sen har jag lite små ångest i ett par dar, rädd för att det ska hända igen för det är  obehagligt.
Idag blir jag hemma!


Female issues..

Japp i morse slog det till och nu har jag skit ont i magen.
Jag ska ändå träna.
Jag ska, jag ska detta ska inte få stoppa mig!
Kommer jag inte iväg idag blir det bara tre pass den här veckan och det är alldeles för lite.
Får väl hoppa sit upsen bara och köra ben.
Men fan att det ska göra så ont då!





Vården....

Suger apballe!!!!!

I'v been good today!

Om jag får säga det själv.
Jag är en jävligt dålig morningperson, jag är trött som ett as. Det beror ju mestadels på att jag aldrig kommer i säng.
Idag jobbade jag morgon och nej jag gick inte och lade mig i kristligt tid för det. Även om jag skulle gjort det hade jag ändå inte somnat jag är lite små pigg på kvällarna.
Men jag kom iallafall upp klockan kvart över sju.
Kallt som satan i hela lägenheten då dom ännu inte satt på elementen.
Men upp kom jag och inte bara det jag promenerade till jobbet. Mehä det är väl inget tänker ni det är ju inge långt.
Number one: det är längre än man tror då jag faktiskt bor på "andra sidan" Fridhemsplan och jobbet dessutom ligger en rätt bra bit från S:t eriksplan.
Number two: Det är en bedrift när man är så trött som jag faktiskt är på mornarna och det dessutom var rätt kallt i morse.
Number three:...Okej det finns ingen number three, men se number two igen.

Iallafall trött som en gris promenerade jag faktiskt hem också!!
Väl hemma så var jag mest fokuserad på att inte somna eftersom jag jobbar tidigt imorgon också och då var vi där igen, där jag inte somnar på kvällen.
Så brorsan kom hit och bjöd på lunch sen gick vi ner i källaren och gick igenom alla hans lådor med kläder. När han hade gått ja, då tvättade jag fönstrena, dammsög, mopade och tvättade min vinter jacka.
Så you guessed it!
Jag har lyckats hålla mig vaken vilket kanske innebär jag ikväll kommer att kunna somna.

Nu ska jag bara vänta in Anna Anka och dom andra hollywoodfruarna.
Imorgon ska jag hyra film med Cattis och mysa lite. Hon har lyckats klämma in mig i sin fullspäckade vardag och då får man ju passa på =).
Äntligen ska hon se Dumpa honom, hoppas hon gillar den lika mycket som jag och Emma gjorde.
Men man kanske ser på det med lite andra ögon om man inte är en av dom som annu inte hittat sin felande länk som hon har i Mats. Eller jag vet inte. Man kan nog relatera ändå.
Ja, ja mysigt ska det iallafall bli.






Lilla snigel akta dig..

Promenerade hem från pappa med Tiger när jag fick syn på en snigel mitt på trottoaren.
Där kröp den mitt i vägen med sitt lilla hus.
Djurvän som man är (okej, kanske inte just mot småkryp) så lyfte jag ju självklart upp den och lade den gräset istället så att den inte skulle bli ihjäl trampad.
Nöjd med dagens insats, det är ju inte alla som kan säga att dom förmodligen räddat ett liv en grå söndag traskade jag vidare.
Men plötsligt en bit på vägen slog det mig.
Tänk om jag inte alls har räddat ett liv.
Tänk om jag istälet på en sekund ödelagt dagar av kämpande i ur och skur.
Tänk om denna lilla snigel i dagar har kämpat för att ta sig nånstans att det fanns ett mål med utflykten.
Tänk om han/ hon precis innan jag kom bara stannat upp för att ta in det faktum att han/hon kommit så långt och nu inte hade långt kvar.
Så kommer jag där i min enfald och helt sonika bara raserar allt. Alla planer och framtidsutsikter för denna lilla snigel som kämpat som en dåre.

Hmm...tåls att tänka på.

Förlåt lilla snigel jag menade bara väl.

Idol?

Får tiden att gå medans jag väntar på att E! online buffrar avsnitt två av Khloe and Kourtney take miami genom att små titta på idol.
Gu vad det suger!!
Har ni tänkt på vilken skillnad det är på våra svenska "idoler" och dom amerikanska. Nu är ju inte jag nån Usa älskare men dom leder med häst längder i den här frågan.
Tillexempel har numera superstars som Kelly Clarkson, Jordin Sparks, Ruben Studdard, Jennifer Hudson, Carrie Underwood med flera upptäckts där.
Dom har gått vidare slagit igenom världen över, grammy och Oscar nominerats, även vunnit.
Sverige: Johan Palm? Johan fick varenda tolvåring att skrika som en galen hyena men seriöst. Kunde han sjunga? Grabben var ju typ tolv men såg ut som tio och Cold play's Viva la vida kommer aldrig att låta det samma igen. Han massakerade den!
Kevin Borg? Nu tänker väl ni Kevin Borg han är ju as bra och vet du hur stort Agnes slagit igenom i Asien.
Asien? Vem fan bryr sig!
Han som vann nåt år Daniel tror jag han hette, han var ju bra men var fan är han nu?
Den enda som liksom gjort ett intryck är ju han Darin. Men tyckte man att han var bra eller var det för att han gjorde Michael Jacksson så jävla bra. Nää, han var bra det var han. Men var är han nu?
Vad gör dessa idoler när intresset för dom svalnat?
Vänta jag vet!!!
Melodifestivalen!

Nää, törs jag säga det..
Våra svenska idoler suger!
Nu säger jag inte att ingen av dom kan sjunga. Visst kan några av dom det. Det är inge större fel på deras röster men hur speciella är dessa röster?
Finns rätt många där ute som kan ta ton (nej, jag är inte en av dom) men är det idol virke?
Hell no if you ask me.

Boooring!

Äntligen har det buffrat klart.


Det var väl självaste fan!

Tycker inte att det är mitt fel för att vara ärlig.
Så här ligger det till...
Jag har gett mig fan på att inte kröka och trycka i mig skit nu tills jag åker.
Men jag känner mig lite motarbetad.
Har tränat som en dåre och kännt mig sååå duktig.
Jag har medvetet sett till att jag inte har några frestelser hemma, jag menar då är det ju lätt att motstå.
Men...
Igår när jag kom hem hade grannen ställt in lite saker hos mig som vart över från hennes personal fest.
Vi snackar två flaskor vitt, fyra stark öl och tok mycket nötkräm (ni vet sådana där goa i små plast förpackningar)
Jag har ingen självdisiplin!
Det är ju därför jag inte köper hem nåt, för finns det där..Ja, då äter jag det!
Som om det inte räckte fick jag även idag en låda med tryffel bollar, ni vet sådana där som är gjorda på riktig choklad, solida och rullade i kakao.
Kände mig skit stark när jag inte rörde dom och istället lade in dom i frysen och istället för att lägga ölen i kylen så att den blir kall och god ställde jag den i skafferiet.
Var så stolt över mig själv!

Men inte nu....

Har just tryckt i mig tre genom frysta tryffelbollar och till det drack jag ljummen öl.
Fan, fan, fan!!!!