Har haft ett enormt pizza sug i snart två veckor och idag brast det!
Jag gjorde det, men det var som om det var meningen att jag skulle göra det. Det har vart tecken över allt, jag skämtar inte.
Igår när jag var ute med Tiger och stod i valet och kvalet pizza eller ej, gick Pierre förbi med en pizza kartong i handen.
När jag sen på kvällen ringde Lina för att kolla vad hon gjorde så ja, mycket riktigt satt hon och åt pizza.
När jag kom upp från gymet idag, gissa vad det luktade i hissen? (kan ju ha vart inbillning, det låter vi vara osagt)

Så jag gjorde det, efter att ha kört 25 min crosstrainer, benpass och sen 25 min crosstrainer igen gjorde jag det.

Kastade hela träningspasset i sjön och gick och köpte pizza.



Fett värt!
Nu ska jag sova en stund på maten =)

Jupp, vi har en sån här i mitt hood.
Hon är nio och ODRÄLIG!
Nu tänker ni säker, men Oumi det är ju bara ett barn!
Men är hon det?
Jag tror att det är nåt mer med den här nioåringen, nåt lurt.
Hon har en tendens att liksom bara poppa upp i parken så fort jag är ute med Tiger och hon är sååå lillgammal!
Hon går efter oss, hukar sig och ropar på Tiger, klappar och gosar vilket är helt okej.
Men sen då...
Hon går aldrig!
När jag ropar på Tiger att vi ska hem då ställer sig hon och gapar på han på andra sidan parken att han ska komma till henne och hon liksom låsas ha nåt i handen (han tror ju att det är nå gottis) och lockar på honom.
Han springer dit, jag går efter och så säger jag så här:
Men *** nu hörde ju du att jag ropade på honom, då kan inte du ställa dig och ropa på han också.
Så ropar jag på han igen, och då ser jag det!
Hon liksom håller i honom!
Han försöker komma loss och ungen håller i!
Men släpp säger jag.
Men jag håller inte säger hon!?!
Men hallå jag ser ju att du gör det!

Sen går vi...
Och hon? Jo, hon går efter!!!

Till sist säger jag men du, nu är det bra. Nu ska vi hem.
Då står hon på andra sidan gatan och ropar på han igen!!!!

Det här är inget nytt fenomen. Hon har fått han att rusa rakt över vägen förr. Vilket är livsfarligt för han. Han är ser ju inte åt höger, vänster och sen åt höger igen.
Han rusar ju bara rakt över.

Nu har jag iallfall sagt till på skarpen (igen).
Ni skulle sett hennes buttra min. Jag är inte ond (tror jag) men det var rätt skönt att skälla lite på'na.

Lackar ur!!!!

Efter att ha kört ett rätt bra arm och rygg pass på gymet känner jag mig rätt slut.
Hade tänkt att tvätta fönster och dona lite...men...

Vart inte mycket konditon idag, vilket är dumt för det är typ det jag behöver men jag hann verkligen inte.
Tiger och jag ska ju ha Unni idag och hade lovat att hämta henne runt halv elva.
Nu är hon iallafall här till katternas förtret dom tycker det är lite så där med ytterligare en hund.

Alba är skeptisk...



Och Ebba likså...



Men Unni verkar inte bry sig...



Älskar djur!!!

Nää, om man skulle se över dom där jäkla fönstrena.
Imorgon ska jag träffa Nicole i Solna och kolla upp en grej. Hoppas det går vägen nu!
Ni får veta vad om det går  bra, hahaha

Peace!

Jag har sett den!
Äntligen!
Efter att ha läst klart boken typ i juni har jag äntligen sett filmen. Efter att ha tjatat på vänner, vänners pojkvänner om nedladdning,, har jag sett den.
Andarnas hus!

Jag har sett den, jag har sett den!

Nu nattinatti imorrn, gymet brugth and early och sen ska jag och Tiger vakta Unni (en tax).

Så go natt på er!

P.s Som alltid var ju boken bättre =P

Totofinito!

Började jobba klockan tio i morse och vaknade olämpligt nog halv tio.
Ingen frukost, inget kaffe, nada!
Ut med stackars Tiger som fick stress kissa i fem minuter och så iväg. Kom sju minuter försent (vilket if you ask me är rätt bra jobbat) men på mitt jobb räknas varje fem minuter som en kvart så fick en kvart försening.

När morgonen börjar så känns iallafall för mig hela dagen bara "fel" man har liksom inte hunnit med allt som man brukar hinna med, att det sen dessutom inte fanns nån mjölk till kaffet på jobbet hjälpte ju inte direkt...

Fortfarande trött som ett as och känner att jag verkligen måste komma iväg ner på gymet.

Så får bli en powernap(eller två) och sen är det bara å gör't!
Jag ska träna, jag ska träna...

Nää, nu kryper familjen Traoré ner i sängen och snarkar en stund!

Peace to the streets!

Nu ska bloggen upp och igång igen!
Varför?
Saknat den och för att det faktiskt hjälper det här med att skriva av sig.
Det lättar, ger lite perspektiv och lindrar.
Tänkte först att det var dags för en hederlig gammal dagbok men vill ju samtidigt dela med mig.
Allt är inte lätt att få sagt, få andra att förstå men om det står här så kanske....vem vet...
Ja, det är lite av en fegis grej, det är det, men inte enbart.
För mig kan det vara så mycket lättare att förklara i skrift vad jag menar, när jag säger det rakt ut har jag en tendens att bli missförstådd.
Det kan vara så mycket lättare att ta till sig nåt när man läser det.
Sen har jag absolut låtit mig påverkas av andra.
För att föra blogg kan också medföra en del gnäll och en del"nämn inte mig" osv.
Men kan man ta hänsyn till alla? För ärligt talat tar alla hänsyn till dig?
Och om jag nu mår bra av det, unna mig det, låt mig få dela med mig! Har inte femtontusen läsare och kommer nog aldrig att ha.

Sen det faktum att min pappa vart så snäll och köpt en ny dator åt mig spelar ju också in.
Det ska liksom bli kul igen! (ska bara räkna ut var bluetooth funktionen finns så ni kan få se lite bilder också)

Det kommer inte bli dagens outfit, party bilder och dylikt men det kommer som vanligt bli ärligt, lite grovt, lite argt, lite glatt och lite deppigt, but hey that's me ju!
Det kommer heller förmodligen inte bli femton uppdateringar a day och kommer också finnas felstavningar så det heter duga men kanske kommer någon ändå tycka att det är lite intressant att kika in ibland =)

Så vad gör vi?
Jo, nu kööör vi!


P.s Nej, den kommer inte att se ut som den gör idag, under construction som det så fint heter.