Ja, så vad vart det nu av det här då?
Vet inte.
Trivs ju så bra med vad det är just nu. Jag kunde ha fortsatt så, bara varit där en stund.
Fast det är ingen bra idé.
Det vet jag.
Blir ju lätt att man fastnar.
Orkar jag göra det?
Man vet ju vad som händer sen...
Men vet man alltid det?
Hur kan man vara så bergsäker på det? Att det blir just så som det alltid blir.
För att det alltid tycks bli så?
Någongång måste det ju bli anorlunda. Jag säger inte att det är denna gång.
Men någongång måste det väl bara bli det annars är det ju ingen mening med det.
Kanske ska man bara lägga ner alltihop, jag vet inte.
Vill ju inte det trivs ju så bra just här, med dig.
Tricket är ju att nöja sig med att stanna just här.
Brukar sluta med att man vill mer än bara var just här.
Fast jag vet inte.
Vet bara att om du nu sa stopp, inte mer så skulle jag sakna dig.
Samtidigt som jag vet att det är bättre att stanna här om det nu inte kommer längre. Fast jag egentligen inte ens vet om jag vill komma längre men brukar ju bli så att man vill det efter ett tag.
Fast just nu trivs jag bra här. Med dig.

Förvirrande?

Gissa vad jag tycker...
Regnigt och jävligt är det också kom och värm mig.