Poetic Justice...



Brings back memories. Den går på Z-tv just nu.
Filmen som fick mig att vilja skriva poesi och fläta håret. Vilket jag också gjorde.
Drömde om Tupac och var häftig i braids.
Så sjukt egentligen....
När Han var som störst tyckte man ju att han var vuxen och nu har man vuxit om honom.
Han blev ju bara 25 år, tre år yngre än jag är nu....
Skumt, tycker fortfarande att han känns liksom vuxen på nåt vis.

Sjukt vad tiden rusar snart 13 år sen han gick bort...
Och fortfarande så närvarande. Man kan ju bara undra var han hade varit i dag om han fått leva.

 Rest in peace, bad boy for life.

Now that I'm strugglin in this business, by any means
Label me greedy gettin green, but seldom seen
And fuck the world cause I'm cursed, I'm havin visions
of leavin here in a hearse, God can you feel me?
Take me away from all the pressure, and all the pain
Show me some happiness again, I'm goin blind
I spend my time in this cell, ain't livin well
I know my destiny is Hell, where did I fail?
My life is in denial, and when I die,
baptized in eternal fire I'll shed so many tears

Lord, I suffered through the years, and shed so many tears..
Lord, I lost so many peers, and shed so many tears.



Born: 1971.06.16 East harlem, New york
Death:1996.09.13 Las Vegas, Nevada

Peace!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback