Det är allt jag jaghar att säga om den senaste tidens händelser.
Bullshit!!
Alla snackar bullshit!
Han sa att hon sa, hon sa att han sa att du sagt, du sa att han sagt, han säger att han sagt... och so on and so on.
Istället för att sätta punkt, bara släppa. För vad som än sägs och påstås så vet jag vad jag har sagt och inte sagt, vad jag har gjort och inte gjort.
Men det finns liksom ingen ände på det, snöbolls effekten. Det är sjukt!
Mest sjukt är att alla tycks bry sig, vilja höra, vilja lägga sig i.
Sen om det man hört är sant eller inte det tar man ingen hänsyn till innan man snabbt för det vidare ytterligare.
Sjukt är vad det är.
Ingen tycks stanna upp och säga, hey wait a minute is this really true?
Ingen ifrågasätter alla bara sväljer och tar ingen hänsyn till hur andra drabbas.
Nu lägger jag ju inte allt det här på er, det är lika mycket mitt fel.
Jag har ingenting där att göra, jag borde inte beblanda mig, låta mig ens kunna drabbas av det här förbannade snacket.
Jag borde inte tillåta mig själv att ens vara tillgänglig för alla lögner.
För sanningen är ju trots allt hade jag inte ens vart där, nära nog så hade det aldrig hänt mig. Så det är lika mycket mitt fel.
Naiv nog att fortfarande lita på folk, att jag inte lärt mig. Hade jag inte blottat mig hade jag inte kunnat utnyttjas.
Men jag är klar nu.
För när jag ser på det hela lite på avstånd är det ju ni som är "förlorarna".
Det är ni som sitter där och surrar inte jag.
Jag har aldrig sagt ett ont ord om nån av er, never told a lie till nån av er.
Men ändå, eller kanske just därför är jag så lätt att bränna.
För bränd det är jag.
Men det går över det här med, det vet jag ju.
Om vi alla gemensamt bara kunde släppa allt. Sluta prata, sluta ljuga.
Bara släpp det.
Måste sluta med dom här svaga människorna, dom för svagar mig. Sista tiden har jag inte varit jag.
Jag måste bli mig igen för det är trots allt det enda jag kan vara.