Jag är off, så jävla off.
Måste hitta nåt att fokusera på, nåt för mig. Så att man slipper älta, tänka.
Nåt som får mig att känna mig starkare, värd.
Vet inte vad bara.
Tänkte jag skulle låta träningen bli min oas ett tag men har ju inte mått bra.
Måste hitta nåt snart.
Känns liksom inte riktigt hållbart det här...
 

Acceptans?
Är det, det jag måste hitta?
Låta mig själv vara, inse att det kanske är så här det ska vara för mig.
Men vem fan vill sluta hoppas på mer samtidigt som det faktiskt är det där hoppet om mer som hela tiden gör att man blir besviken.
Kanske om man bara låter sig själv acceptera, kanske man då slutar jämföra, avundas och sörja.
Kanske om man bara hittar acceptans för vem och hur man är.
Kanske man helt enkelt bara ska sluta hoppas på mer...

Men vem fan vill det?