Så är det bara!
Sitter här med hörselgångsinflammation för typ tredje gången på minder är ett år, tro läkaren är less på mig.
Du får bara inte peta med tops i öronen mer suckar han...
Så när jag kom hem kastade jag allihop!
Varenda tops jag hade!
Slutade med att jag knackade på hos grannen och lånade två tops :P haha.
Nu sitter jag här me guck som rinner ur öronen på mig, alltså inte öronguck utan jag har fått nå slags örondroppar men känns som det mesta bara rinner ut.

Jag fick iallafall ett glatt samtal av pappsen idag. Imorgon ska vi eventuellt köpa en grej till mig :) ska gå och kolla iallafall.
Fyller ju år på Lördag och det här kanske kan bli min present vad det är får ni se om det blir nåt.

Annars har dagen vart rätt händelse lös, jobbade i morse och som ni vet så är jag ingen morgon människa och hela min dag blir förstörd av ett morgon pass.
Sen att det var ett fem timmars pass med en kvartsrast hjälpte ju inte hellr.
Jag fixar det inte!
Det är ångest på hög nivå, det liksom kryper i mig, jag blir varm och vill bara hem.
Löjligt kanske ni tänker men när mansitter från klockan åtta på morgonen till ett med en kvartsrast till toabesök och eventuellt en kopp kaffe hinner man bli både hungrig och kinkig.
Any who, kom hem vid två somnade och vaknade halv sex på kvällen.
Hela dagen bara borta!
Ingen träning, ingen powerwalk, inget!
Bara seghet och nu sitter man här sleepless och gissa när jag börjar imorrn om inte åtta!!

P.s är inte Paradise hotel fett trist i år, allt känns bara B. Ingen go i deltagarna liksom. Bläh va trist det är (ändå kollar jag på skiten)