Just me.

I dimman av rödvin och blå L&M rök tänker jag på dig...

Jag känner det nu att det är på gång... halsen känns svullen och jävlig, lite ont bakom öronen också.

Då var det dags igen då att börja, ventilera, skrika ut, gråta ut, dela med sig men ändå inte...

Har haft ett enormt pizza sug i snart två veckor och idag brast det!
Jag gjorde det, men det var som om det var meningen att jag skulle göra det. Det har vart tecken över allt, jag skämtar inte.
Igår när jag var ute med Tiger och stod i valet och kvalet pizza eller ej, gick Pierre förbi med en pizza kartong i handen.
När jag sen på kvällen ringde Lina för att kolla vad hon gjorde så ja, mycket riktigt satt hon och åt pizza.
När jag kom upp från gymet idag, gissa vad det luktade i hissen? (kan ju ha vart inbillning, det låter vi vara osagt)

Så jag gjorde det, efter att ha kört 25 min crosstrainer, benpass och sen 25 min crosstrainer igen gjorde jag det.

Kastade hela träningspasset i sjön och gick och köpte pizza.



Fett värt!
Nu ska jag sova en stund på maten =)

Jupp, vi har en sån här i mitt hood.
Hon är nio och ODRÄLIG!
Nu tänker ni säker, men Oumi det är ju bara ett barn!
Men är hon det?
Jag tror att det är nåt mer med den här nioåringen, nåt lurt.
Hon har en tendens att liksom bara poppa upp i parken så fort jag är ute med Tiger och hon är sååå lillgammal!
Hon går efter oss, hukar sig och ropar på Tiger, klappar och gosar vilket är helt okej.
Men sen då...
Hon går aldrig!
När jag ropar på Tiger att vi ska hem då ställer sig hon och gapar på han på andra sidan parken att han ska komma till henne och hon liksom låsas ha nåt i handen (han tror ju att det är nå gottis) och lockar på honom.
Han springer dit, jag går efter och så säger jag så här:
Men *** nu hörde ju du att jag ropade på honom, då kan inte du ställa dig och ropa på han också.
Så ropar jag på han igen, och då ser jag det!
Hon liksom håller i honom!
Han försöker komma loss och ungen håller i!
Men släpp säger jag.
Men jag håller inte säger hon!?!
Men hallå jag ser ju att du gör det!

Sen går vi...
Och hon? Jo, hon går efter!!!

Till sist säger jag men du, nu är det bra. Nu ska vi hem.
Då står hon på andra sidan gatan och ropar på han igen!!!!

Det här är inget nytt fenomen. Hon har fått han att rusa rakt över vägen förr. Vilket är livsfarligt för han. Han är ser ju inte åt höger, vänster och sen åt höger igen.
Han rusar ju bara rakt över.

Nu har jag iallfall sagt till på skarpen (igen).
Ni skulle sett hennes buttra min. Jag är inte ond (tror jag) men det var rätt skönt att skälla lite på'na.

Lackar ur!!!!

Efter att ha kört ett rätt bra arm och rygg pass på gymet känner jag mig rätt slut.
Hade tänkt att tvätta fönster och dona lite...men...

Vart inte mycket konditon idag, vilket är dumt för det är typ det jag behöver men jag hann verkligen inte.
Tiger och jag ska ju ha Unni idag och hade lovat att hämta henne runt halv elva.
Nu är hon iallafall här till katternas förtret dom tycker det är lite så där med ytterligare en hund.

Alba är skeptisk...



Och Ebba likså...



Men Unni verkar inte bry sig...



Älskar djur!!!

Nää, om man skulle se över dom där jäkla fönstrena.
Imorgon ska jag träffa Nicole i Solna och kolla upp en grej. Hoppas det går vägen nu!
Ni får veta vad om det går  bra, hahaha

Peace!

Jag har sett den!
Äntligen!
Efter att ha läst klart boken typ i juni har jag äntligen sett filmen. Efter att ha tjatat på vänner, vänners pojkvänner om nedladdning,, har jag sett den.
Andarnas hus!

Jag har sett den, jag har sett den!

Nu nattinatti imorrn, gymet brugth and early och sen ska jag och Tiger vakta Unni (en tax).

Så go natt på er!

P.s Som alltid var ju boken bättre =P

Totofinito!

Började jobba klockan tio i morse och vaknade olämpligt nog halv tio.
Ingen frukost, inget kaffe, nada!
Ut med stackars Tiger som fick stress kissa i fem minuter och så iväg. Kom sju minuter försent (vilket if you ask me är rätt bra jobbat) men på mitt jobb räknas varje fem minuter som en kvart så fick en kvart försening.

När morgonen börjar så känns iallafall för mig hela dagen bara "fel" man har liksom inte hunnit med allt som man brukar hinna med, att det sen dessutom inte fanns nån mjölk till kaffet på jobbet hjälpte ju inte direkt...

Fortfarande trött som ett as och känner att jag verkligen måste komma iväg ner på gymet.

Så får bli en powernap(eller två) och sen är det bara å gör't!
Jag ska träna, jag ska träna...

Nää, nu kryper familjen Traoré ner i sängen och snarkar en stund!

Peace to the streets!

Nu ska bloggen upp och igång igen!
Varför?
Saknat den och för att det faktiskt hjälper det här med att skriva av sig.
Det lättar, ger lite perspektiv och lindrar.
Tänkte först att det var dags för en hederlig gammal dagbok men vill ju samtidigt dela med mig.
Allt är inte lätt att få sagt, få andra att förstå men om det står här så kanske....vem vet...
Ja, det är lite av en fegis grej, det är det, men inte enbart.
För mig kan det vara så mycket lättare att förklara i skrift vad jag menar, när jag säger det rakt ut har jag en tendens att bli missförstådd.
Det kan vara så mycket lättare att ta till sig nåt när man läser det.
Sen har jag absolut låtit mig påverkas av andra.
För att föra blogg kan också medföra en del gnäll och en del"nämn inte mig" osv.
Men kan man ta hänsyn till alla? För ärligt talat tar alla hänsyn till dig?
Och om jag nu mår bra av det, unna mig det, låt mig få dela med mig! Har inte femtontusen läsare och kommer nog aldrig att ha.

Sen det faktum att min pappa vart så snäll och köpt en ny dator åt mig spelar ju också in.
Det ska liksom bli kul igen! (ska bara räkna ut var bluetooth funktionen finns så ni kan få se lite bilder också)

Det kommer inte bli dagens outfit, party bilder och dylikt men det kommer som vanligt bli ärligt, lite grovt, lite argt, lite glatt och lite deppigt, but hey that's me ju!
Det kommer heller förmodligen inte bli femton uppdateringar a day och kommer också finnas felstavningar så det heter duga men kanske kommer någon ändå tycka att det är lite intressant att kika in ibland =)

Så vad gör vi?
Jo, nu kööör vi!


P.s Nej, den kommer inte att se ut som den gör idag, under construction som det så fint heter.

That's it.

Jupp, nu var det dags igen jul.
Yippie fucking yeyh!
Bitter?
You bet!!!
En update.
Har inte bloggat, i know. Har inte haft inspiration...

Läget?
Har haft det rätt soft på sistone, inget speciellt men det har liksom "funkat" helt enkelt. Umgåts ovanligt mycket med vänner för att vara jag. Slarvat med träningen men kommit igång nu igen =)
Vart ute en hel del också, och tro't eller ej, haft kul!
Träffat en jätte fin pojke som kanske inte var så fin har jag nu fått erfara.
Okej, vi hängde väl inte så länge, nån månad bara. Men trivdes med han som fisken i vattnet.
Nu har nåt hänt, vad vet jag inte.
Han har helt sonika bara "klippt" mig. Varför vet jag inte heller vilket känns skit.
För om det nu är så att jag faktiskt gjort nåt, vill jag ju veta VAD.
Fan, tycker ju om han...(trodde han gjorde det samma)
Har pendlat mellan ledsen, arg och orolig (mest ledsen).
But it is what it is.
Hur trist det än må kännas. Jag kan inte jaga mer. Jag har ringt, messat utan resultat.

Men på detta är det nu alltså jul.
Känns skit kul, verkligen....(julklapp hade jag köpt till han också. Ashole!)
Folk rycker och drar i en, oroliga för att jag ska sitta själv. Men saningen är: det stör mig inte, okej det är väl kanske inte party stämning hemma.
Men jag sitter hellre själv ( iallafall som det känns nu) än med folk omkring mig där jag måste le, fast jag kanske inte orkar just nu.
Jag är ledsen, eller tja..., jo...det är jag.
Fan också!!!

Vart tog du vägen?

Det händer ju så lätt. Vad det beror på vet jag inte.
Tappar så lätt bort mig själv i djungeln av känslor.
Plötsligt står det bara still och jag tappar mitt så kallade "omff".  Dom senaste dagarna känns det som om jag trott att det berott på en sak men att det egentligen vart nån annat men när man inte vet varför man plötsligt känner som man gör är det lätt att tro att man känner som man känner på grund av nåt annat än det egentligen är
Svårt att förstå?
Vad tror ni jag har?!?
Driving my self crazy!!
Jag deppade ihop, totalt, igår och lite i förrgår...
Jag vet varför och det var inte av den orsak jag trodde. hahaha
Det var nåt så simpelt (eller ja, simpelt och simpelt) som en kombination av missad medicin och mens dags.
Jag fattade liksom inte, trodde det var så mycket större, mer. Så som jag ofta tror.
Jag trodde att det var du som spökade, rörde till det för mig...igen.
Men det var nog aldrig du.
Men eftersom att jag inte visste var det var så trodde jag att det var du och kanske ville att det skulle vara du...
Men det var inte du, eller någon annan för den delen.
Det var jag, all me.
Och nu känns det redan lite lättare =)

Så är det bara!
Sitter här med hörselgångsinflammation för typ tredje gången på minder är ett år, tro läkaren är less på mig.
Du får bara inte peta med tops i öronen mer suckar han...
Så när jag kom hem kastade jag allihop!
Varenda tops jag hade!
Slutade med att jag knackade på hos grannen och lånade två tops :P haha.
Nu sitter jag här me guck som rinner ur öronen på mig, alltså inte öronguck utan jag har fått nå slags örondroppar men känns som det mesta bara rinner ut.

Jag fick iallafall ett glatt samtal av pappsen idag. Imorgon ska vi eventuellt köpa en grej till mig :) ska gå och kolla iallafall.
Fyller ju år på Lördag och det här kanske kan bli min present vad det är får ni se om det blir nåt.

Annars har dagen vart rätt händelse lös, jobbade i morse och som ni vet så är jag ingen morgon människa och hela min dag blir förstörd av ett morgon pass.
Sen att det var ett fem timmars pass med en kvartsrast hjälpte ju inte hellr.
Jag fixar det inte!
Det är ångest på hög nivå, det liksom kryper i mig, jag blir varm och vill bara hem.
Löjligt kanske ni tänker men när mansitter från klockan åtta på morgonen till ett med en kvartsrast till toabesök och eventuellt en kopp kaffe hinner man bli både hungrig och kinkig.
Any who, kom hem vid två somnade och vaknade halv sex på kvällen.
Hela dagen bara borta!
Ingen träning, ingen powerwalk, inget!
Bara seghet och nu sitter man här sleepless och gissa när jag börjar imorrn om inte åtta!!

P.s är inte Paradise hotel fett trist i år, allt känns bara B. Ingen go i deltagarna liksom. Bläh va trist det är (ändå kollar jag på skiten)

Jag vet, jag är sämst!!!
Det är skit dåligt av mig och jag har sagt det förrut men jag ska, jag ska göra det här nu!!!
JAG SKA BLOGGA!!!!
I swear!
Mycket har hänt, way to much för at jag ska kunna uppdatera er.
Men vart slutade vi?
Jag var väl heartbroken som vanligt eller nåt, hahaha.
 
Men det har rullat på, och nej, no lover in my life...men det kommer väl(kan man ju hoppas).
På lördag är det lite party fyller jämt, jupp ni gissa rätt tjugo ;)
Nää, trettio och rätt stolt faktiskt.

Idag på jobbet sa Sofia att jag ger henne hopp. Hon tittar på mig och inser att trettio inte är så gammalt :) senom det nu är en komplimang eller inte är ju en annan femma.
Men det är det väl?
I'm gonna do this! I'm gonna be a blogger again damn it!

Jag har gjort det i natt och inte sovit en blund typ.
Jag kan inte slappna av när jag sover naken nämligen, känns så... tja naket.
Jag menar tänk om det händer något, vill man då ligga där naken?
Ponera att det börjar brinna.
Vill man då klättra naken ner för en brandstege med en brandman bakom sig och nyfikna åskådare på marken?
Eller åka sån där liten hisskorg över Fridhemsplan. Naken!
Eller om man plötsligt skulle kola i sömnen.
Vilka är det som först skulle märka det och har nycklar?
Jo, farsan och brorsan!
Vill man ligga där buttnaked då?
Eller om en våldtäcksman skulle bryta sig in, snacka om easy access! Okej, nu tror ju inte jag att ett  par bomullstrosor och ett linne ger så mycket mer motstånd, men ändå.
Och tänk om denna våldtäcksman tar livet av en också ja, då har man ju en hel polisrotel i sin lägenhet och där ligger man naken!
Det är ju en sak på bårhuset i ett kallt mörkrum med EN rättsläkare men en hel polis styrka?
No Thanks!
Sen finns det ju en annan aspekt på det hela också.
Jag menar seriöst, är jag naken det första jag vill se en måndag morgon?
Är det verkligen ett bra sätt att börja dagen på?
Really? Really?
Jag menar är det något som kan få mig att vilja dra täcket överhuvudet och somna om så är det väl ändå det.

By the way så klev jag in på jobbet åtta i morse och började tolv...